Startsträckan som aldrig tar slut…

Mycket snack om startsträcka i denna familj just nu.

“Sorry lång startsträcka idag”…

eller

“startsträckan tog aldrig slut idag”…

Meningar som utbyts vid tidsbestämd träff som är svår att träffa helt enkelt. Och som definitivt inte blivit träffad när startsträckan aaaaldrig tagit slut.

Är det bebisen eller är det tvåbarnsfaktorn… ? Tänker att det är bebis plus klimatet (vinter) och hoppas att kunna korta startsträckan avsevärt till sommaren…

önsketänkande månne?

Igår fanns det iaf ett önskemål om att hinna till Skansen i hyfsat god tid. Eller planen var strax efter lunch, men klockan blev tre innan vi äntrade entréen. En timme kvar till stängning. Det är oftast så vi jobbar. Blev en bra timme med stans vackraste utsikt en sån där drömsk vinterdag. Inga tigrar och lejon till Eltons stora besvikelse men en säl fick vi iaf se en skymt av. Dessutom sprang vi på några våra allra närmaste vänner av en slump. David, Eleonore och Amanda som haft samma startsträcka som vi och kom med en timmes marginal precis som vi. Ingen slump att vi är vänner, om man säger så. Jag och Eleonore hade dessutom tänkt helt lika vid val av outfit… great minds think alike osv.

fågeln var mer synlig än sälen dessvärre, vilket Elton ville råda bot på.

Hur är det med era startsträckor? Fixar ni tidsbestämda träffar vintertid?

/ Anna

Läs om vår kommentarspolicy