Hur hanterar man barnlängtan? 


Borta bra osv. I mitt fall var “borta” nyligen fantastiskt med ett kontor bestående av knallblå himmel och vitklädda alptoppar men inget slår den där varma kramen från mina killar på hemmaplan. Om man nästan kan längta ihjäl sig så var jag banne mig nära, och då befann jag mig ändå mitt i en drömvärld enligt mig själv. 

Någon som har något knep för hur man bäst hanterar den där enorma barnlängtan? 

Har ingen bra lösning men att vara sysselsatt 24/7 hjälper. I vårat fall så sker det per automatik när man är på mästerskap och direktsändningar kräver ett så pass stort fokus att tankarna inte ges möjlighet att springa iväg, vilket ju är en fördel i dessa fall. 

Uppsidan är att det blir lätt att njuta av det man annars tar för givet hemma. Att bli väckt lite för tidigt av ett gurglande bi-bi-biiiiil (favoritordet) som också är lika med ordern “nu går vi och leker”. Att springa runt i alla vattenpölar i parken, tom dra på ett monster till overall känns lyxigt efter ett gäng dagar på vift. För att inte tala om att få dessa leenden i gungan. 

Får en att kunna hålla på hur länge som helst. 

Njuter även av att bara vara i vårat hem. Skönt att byta ut den schweiziska heltäckningsmattan på hotellrummet mot hänget här.

Och att få krypa ner i sin egen säng. Den spöar de flesta hotellsängar med råge. 



Kan förövrigt passa på att tipsa om dessa underbara sängkläder från Beach House Company . Har fått möjlighet att testa dessa och hädanefter går det inte att sova i något annat. 

Jo, vi är två som kan hålla på hur länge som helst. 

Hallhäng deluxe. 

Nu laddar vi för nästa tripp. Den går till Belgrad och det bär av imorgon. 

/ Anna – som loggat ut lite överallt sen jag kom hem för att bara vara med dessa tre. 

Läs om vår kommentarspolicy